För ett år sedan hade Rasmus för höga sockervärden. Inte riktigt diabetesvärden, men närapå. Vi alla väntade på att diabetesen skulle bryta ut. Jag upplevde att Gun slutade säga "om", utan istället "när". Men så helt plötsligt stabiliserades det till helt normala värden. Idag visar han inget onormalt alls. Häromdagen pratade vi med Gun om detta att kolla om han har de antikroppar som finns vid en diabetesdebut. Gun har sen tidigare sagt att man testar i regel inte detta hos syskon. Det finns liksom ingen anledning, man kan ändå inget göra förän symptomen kommer.
I måndags upplevde jag att jag fick frågan om vi ville testa Rasmus. Jag sa nej. För vad spelar det för roll? Men sen dess kan jag inte sluta tänka på det. Hur ska man göra egentligen. Testa och få ett negativt besked= släppa helt. Testa ett positivt besked= inleda stora väntan. Vilket är bäst egentligen. Rent medicinskt gör det ju ingen som helst skillnad.
Jag skulle tro att ni ändå går och väntar på ett stort OM, MEN och KANSKE... då skulle ju ett positivt besked inte innebära någon egentlig skillnad (möjligen att hoppet om att han ska slippa försvinner). Däremot skulle väl ett negativt besked innebära att ni kan slappna av lite. Eller?
SvaraRaderaJag hade nog oxå tagit testet för att veta. Det är ju lättare att antingen kunna släppa helt eller veta vad ni skall vara vaksamma på. Jag förstår varför du sa nej, och hade kanske gjort samma sak, men om vi hade fått möjligheten att testa Casper hade jag gjort det direkt. Jag vill veta om jag skall vara extra vaksam.
SvaraRaderaLycka till i beslutet :) KRAM!!
Jag håller nog med övriga, jag tror inte jag hade kunnat låta bli att göra testet. Jag funderar ju redan ganska ofta på om lillebror här hemma också kommer få diabetes, med det menat att som de andra skrev så tar det ju redan upp en del av tankarna.
SvaraRaderaAtt ta testet och det visar på att diabetes kommer att komma snabbar ju inte på eller ändrar på nått för att man tagit just testet. Skulle nog försöka se det mer som att man är vaksam och personligen föredrar jag nog att veta före ovisshet. Har ändå full förståelse för hur du tänker! Kanske lättare sagt än gjort när man inte blivit erbjuden något sådant.
Hoppas ni kommer fram till vad som är rätt för er! Kramar
åh inget bra råd att ge där. Men tack för fin kommentar om sömnen! :)
SvaraRadera