Satt igår med fem andra mammor som också har barn med diabetes. Vi hade nämligen samlats för att planera familjeläger på Sjövik i augusti. Väldigt trevligt var det.
Jag och David har ju pratat mycket om detta hur vi ska lära barnen bemöta sig själva och sin kroniska sjukdom. Att de aldrig ska vara offer för den. Att de aldrig ÄR sin diabetes. En mamma berättade om sin son som sa efter en influensa- vad skönt att vara frisk igen. Jag tycker det är underbart. Hon har ju verklgien förmedlat det jag är ute efter. Men hur det än är. Mitt i detta så kommer det så ofta tillfällen nät man inser att till viss del kan vi inte leva precis som "alla andra". Det finns tillfällen i vardagen där diabetesen definintivt kräver sin plats och kan till och med visa sitt fula tryne. Så det är trots allt rätt skönt att sitta där med andra föräldrar som vet precis vad det handlar om.
Till viss del hade vi svårt att hålla oss till ämnet. Vi tenderade hela tiden till att glida in på saker som doseringar, ketonmätare, pumpar, problem i dagis/skola etc. Sånt där som man helt enkelt behöver få ventilera med andra i samma situation. Därför ska det bli så roligt att både få vara med och planera för att sedan åka på detta läger. Just att få träffa andra i samma situation. Det är bra för alla delar av vår familj. Även för Rsase, som ju får träffa andra syskon till diabetiker. Det kan faktiskt vara nog så jobbigt emellanåt för en åttaaåring.
Nu är vi ju trots allt lite bortskämda att få dela detta med en annan familj. Vi har ju Hermissarna. Med dem äter vi middag mitt i veckan och åker på semester med. Det är vi väldigt tacksamma för!
Så nu har vi några månader på oss att pyssla ihop detta läger. Visserligen har ingen av oss varit där förut. Men med lite backning av förra årets planerare ska det nog bli bra!
Är det Sjövik? Som Missionskyrkan har? Har du aldrig varit med där?
SvaraRaderaJättefint ställe med bra matsal/samlingssal, fina lekytor med fotbollsplan och volleybollplan (så var det för 10 år sen iaf) och med sjötomt där det går att bada.
Nu blev jag riktigt nostalgisk, om det är det stället om det inte finns någon mer gård i Sjövik vill säga...
Vad härligt det låter!! Skönt att få umgås med såna som Verkligen Förstår hur det är att leva med diabetes :0)
SvaraRaderaVi hoppas verkligen på att vi ska få möjlighet att se hur er planering blir i verkligheten i augusti!! I år känner vi oss redo för ett läger och vi hoppas på att kunna komma med dit!!
SvaraRaderaLycka till!!
Hoppas verkligen att vi oxå kan få en plats på lägret :) Vi var förra året på lägret i Lysestrand och det var toppen. Tror dock att det kan vara svårt att komma med detta året då det är ett ordenligt tryck på platserna och nydebuterade och de som inte varit med innan har förtur. Gillar dock idén med att hela familjen får följa med till Sjövik. //Linda
SvaraRadera@ ingo- thats the one!Nej, jag har aldrig varit där.
SvaraRadera@Emma och Linda- Inbjudningarna kommer ut så småningom, och då är det bara att slänga sig. Först till kvarn som gäller på Sjövik!
Emma, roligt att få träffas "på riktigt". Vi har ju följts åt ett tag nu :)
Lång senare läser jag bakåt ett tag och det där med att vara frisk efter influensa slår an en ton i mig. Ett minne. Jag jobbade som personlig assistent i flera år och en gång gick min brukares rullstol sönder. Jag gnällde över detta till hjälpmedelscentralen när det tagit 2 veckor att laga, för ersättningsstolen var annorlunda och min brukare kunde inte själv röra sig med den (=nådde inte att sparka sig omkring i lägenheten). Mitt ordval om varför situationen var ohållbar var ungefär "Men han blir ju för fan helt jävla handikappad i den där jävla stolen" Lite väl ilskt kan tyckas men faktum är att jag bara ansåg att han ar handikappad när inte redskapen fungerade. Om hjälpmedel och assistenter var som de skulle fungerade vardagen bra och smidigt.
SvaraRadera