Liten kille börjar bli stor. Det är så roligt, Sigge börjar verkligen få ett språk nu. Hur det än är, han närmar sig 2 1/2, så han är ju egentligen inte särskilt tidig. Men hans bröder var däremot båda jättesena med att prata. Framförallt Viggo som egentligen inte kom igång förän i våras nästan fyra år gammal. Då hade vi hunnit med ett helt gäng besök hos logopeden dessutom.
Så summa sumarum så är vi alla hemskt imponerade av Sigges språkutveckling. Men det intressanta är ju faktiskt att Sigge börjar koppla språket till hur han mår. Igår morse vaknade han och var jätteledsen. Vilket ju kan ha berott på precis vad som helst. Dålig dröm, blöt blöja? Men det första han sa var: ta socker mig. Alltså har han någonstans förstått kopplingen mellan sockret och inte känna sig bra. Sen vet jar ju naturligtvis inte hur länge det dröjer tills han kan göra skillnad på sockret och annat som kan framkalla inte-må-bra kännslor.
Lilla plutten!!
SvaraRadera