Yngsta sötnöten har fått glasögon. Som den sötnöt han är klär han naturligtvis helt förträffligt i dem. Om inte annat blir han ännu mer lik sin far. I det ser jag bara fördelar, för finare far finns nämligen inte.
Men när det gick upp för mig att ungen knappt ser något. Att han skulle få flaskbottnar till glasögon bröt jag ihop en stund. Kände att det faktiskt räcker så. Ingen av kidsen behöver mer som märker ut dem som "annorlunda".
Sigge själv tar det hela med jämnmod. Precis som han gör med allt annat här i tillvaron. Tåligare unge får man leta efter. Om något är han sjukt nöjd med sina slipade solglasögon som hängde med på köpet.
Och några flaskbottnar är det naturligtvis inte. Tekniken har tydligen utvecklats där med...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar