Skugga under dagen

Som sagt de små stunderna i livet. Som samtidigt lägger sig som en täcke över precis allt som sker under en dag. Jag har ätit, vilat, kramat, tjatat och även skrattat. Haft finbesök och druckit kaffe. Pratat om smått och stort i livet.

Hela tiden har detta lilla legat över mig. Som en skugga har det följt allt jag gjort under dagen.

Varför är Viggo så hög?

Jag har bytt nål. Förstås. Jag har ökat insulintillförseln. Förstås. Jag har kollat ketoner. Förstås.

Allt jag gjort har jag gjort med täta socker kontroller. Hela tiden för att konstatera att sockret sjunker inte. Tvärtom har det fortsatt att öka. Man fortsätter att prata, fixa och dona samtidigt som man låtsas ha full fokus på det man gör. I själva verket ligger stor det av min fokus konstant på cgm mätaren.

Och jag som sa till doktorn på vårdcentralen imorse att "nädå, nån påverkan på sockret ser jag inte".

Stora frågan är ju om detta kan ha att göra med Viggos magonda. Skulle det bli värre skulle vi söka akut för att utesluta blindtarmen.

Just nu vill jag helst bara att sockret ska sjunka så jag kan släppa oron att det är nåt vajsing i hans kropp.