En vanlig morgon

Vaknar av klockans mjuka ringande. Drar på mig ett par minuter innan jag går upp. Ser genom fönstret att det kommit mer snö under natten. Gläder mig åt detta där jag ligger i värmen. Hör hur Viggos sensor tjuter. Studsar dit och kramar igång honom och stänger av larmet. Låg förvarning, men ett socker på 5,1. Perfekt så här innan frukost. Hör Rasmus väckarklocka. Förbereder frukost. Tänder ljus, Mysfaktorn är hög. Hjälper/tjatar iväg mina stora killar. De är bedårande söta när de sen går iväg sida vid sida i snön. Många förmaningar att inte fastna i en snöhög nånstans. Sätter mig vid kaffet och  tidningen för att fortsätta morgonmys.

Sigge kommer ner. "Mamma-nålen har lossnat av." Snabbt socker och ketoner. 18 i bs och 3,1 i ketoner. Plockar fram för att förbereda nålbyte när telefonen ringer. Kräksjuka på dagis. Snabb omplanering på stående fot så Sigge får vara hemma idag.

När jag står och pratar med dagis ser jag nåt jag inte hade velat se på bordet. Viggos sockermätare. Skit också. Snabbt samtal till skolan. Ligger extramätaren där? Gör den som tur är. "Men här finns ingen stickare" Skit igen, har ingen lust att klä på mig och Sigge för att åka ned med en nu när vi ska vara hemma idag. "Jo, men förresten, här ligger en ny i förpackning." Snabb genomgång för att fylla på kassetten med nålar.

Återvänder till nålbyte, lite extra jobbigt eftersom Sigge inte mår något vidare. Vräker på med insulin. Sigge vill absolut ha frukost, jag hade helst velat vänta eftersom jag är livrädd att han ska kräkas upp allt pga ketonerna. Han äter och vi småpratar.

Lugnet lägrar sig, jag fyller på nytt kaffe och tittar ut på snön som trillar ner. Känner hur myser kryper tillbaka i själen. Ska nu läsa färdigt min tidning. Ska bara gå och stänga av Sigges sensor som fått spel av morgonens socker svängningar.